Holistiska samband – Del 6
I den här delen riktas fokus mot ögon, öron och hjärnan, områden som i detta perspektiv kopplas till vår förmåga att ta in världen, anpassa oss och vara öppna för livet.
Det handlar om nyfikenhet, flexibilitet och viljan att utvecklas. När vi slutar vara öppna för nya perspektiv och istället fastnar i invanda tankesätt kan det skapa en form av stagnation, både mentalt och i hur vi relaterar till livet.
Hjärnan beskrivs som kroppens centrala “nav”, där all information tas emot, bearbetas och skickas vidare. När kroppen är i spänning, exempelvis vid rädsla eller undertryckta känslor, kan flödet upp mot hjärnan påverkas och skapa obalans.
En återkommande aspekt i denna del är kopplingen mellan att vilja undvika och kroppens funktioner. Synproblem lyfts som ett exempel där det i vissa fall kan finnas en symbolisk koppling till att inte vilja se det som är svårt i livet.
På liknande sätt kan hörselproblem kopplas till att inte vilja höra eller ta in vissa saker. Det kan handla om att man försöker stänga ute en verklighet som upplevs som överväldigande eller belastande.
Samtidigt lyfts personlighetsdrag som hög ambition, kontrollbehov och otålighet som faktorer som i detta perspektiv kan kopplas till obalanser i hörseln.
När det gäller ögonproblem nämns känslor som frustration, ilska och spänningar. Dessa kan också hänga ihop med nackens tillstånd, där stelhet påverkar ögonens funktion genom kroppens muskulära och neurologiska samband.
Ett centralt tema är kopplingen mellan hjärnan och magen. De beskrivs som nära sammanlänkade system där obalanser i tarmen kan påverka både känsloliv och kognitiva funktioner.
Signalsubstanser som dopamin tas upp som viktiga för vårt mående. Brist kan påverka humör och även skapa beteenden som exempelvis sockersug, som i sin tur tillfälligt kan stimulera dopaminpåslag.
Vid tillstånd som migrän, sömnlöshet och mental utmattning lyfts kopplingar till inre motstånd, stress och undertryckta känslor. Särskilt migrän kopplas till ett starkt motstånd mot livssituationer eller upplevelser som inte hanteras eller uttrycks.
Även mer omfattande tillstånd som demens diskuteras i relation till hur vi upplever världen. En känsla av att inte passa in eller vilja dra sig undan kan i detta perspektiv spela en roll.
En annan viktig aspekt är balansen mellan hjärnans två halvor. Den vänstra, logiska sidan och den högra, kreativa. En övervikt åt något håll kan skapa obalans, antingen genom överdriven kontroll och rigiditet eller genom att bli alltför frånkopplad från struktur och verklighet.
Isolering återkommer som en faktor som påverkar både sinne och kropp. När vi drar oss undan minskar också vår kontakt med livsglädje, relationer och stimulans, vilket kan förstärka både psykiska och fysiska besvär.
Därför betonas vikten av att återknyta till det som skapar glädje. Det kan handla om rörelse, kreativitet, musik, läsning eller socialt umgänge, sådant som väcker livskänsla och engagemang.
Livsglädje beskrivs som en grundläggande faktor för läkning. När den saknas blir det svårare för kroppen att återhämta sig och hitta balans.
Avslutningsvis lyfts vikten av att ta hand om både kropp och sinne genom kost, rörelse, återhämtning och att successivt hitta tillbaka till sig själv. Små steg mot mer närvaro, glädje och balans kan göra stor skillnad över tid.